Ja, då har man varit på infomöte och även blivit intervjuad på min för tillfället halv knaggliga engelska. Kände mig mer än sämst när man hörde Malin prata och sen när man själv svara, HA! Nåja, jag kommer snart att få prata engelska varje dag och det kan väl inte annat än bli bättre? Kändes ändå helt okej, tror jag klarade av ganska bra att uttrycka mig om varför jag vill åka och vad jag förväntar mig av den här resan. Det är ju så sjukt svårt att förklara, det är ju som bara en känsla att det här ska jag och vill jag verkligen göra, man kan som inte sätta fingret på varför. Sen är det ju skit svårt och säga vad man förväntar sig, jag förväntar mig att ha kul, begär inte så mycket mer. Världsrekorden kan jag klara sen, bara jag få ha roligt i 12 månader i USA.
Nu ska jag försöka hitta en lämplig klädsel för kvällen, vilket kommer ta tid. Sen blir det buss till Agneta och så drar det hela igång. Ska bli roligt att gå ut och göra nå kul, även om det mer eller mindre är med morsans kompisar (ja morsan ska ju faktiskt också med). Men man måste ju kunna se det roliga i allt, eller hur? Känner mig oerhört positiv så nu ska jag hitta någon killeroutfit bara!
Hugs 'n Kisses!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar