torsdag 11 februari 2010

Helt fantastiskt!

Jag tror sakta men säkert att jag håller på att dö, eller så är de något annat! Jösses, ne de är nämligen såhär, att familjen som jag är matchad med ringde idag! I världens sämsta tillfälle när jag körde bil å sen när dom ringde upp så klippte det hela tiden och sen när de väl funka var jag helt nollad. Men han verkade hur skön som helst, galet fina barn och underbart med två hundar. Jag är så uppe i varv nu så jag vet inte vad, adrenalinet bara skjuter i kroppen och nervositeten börjar krypa, dom ska nämligen ringa om typ en timma om det går som planerat, så ska jag få prata med barnen. Kan tänka mig att dom har sista ordet i det här, gillar inte dom mig så är de bara att glömma. Men hoppas för allt i världen att dom tycker om mig, sen ska jag försöka vara lite mer avslappnad och förberedd nu, så jag har något vettigt att säga. Men Luleå, hela Sverige, håll nu tummarna för mig!

Hugs 'n Kisses!

Inga kommentarer: